Ny systemkamera eller inte?
Jag har börjat fundera på om det är dags att uppgradera min gamla Canon 550D. Den har hängt med i femton år nu, och även om den fortfarande fungerar, känns den ibland som ett redskap från en annan tid. Det är något speciellt med att fota med den – känslan av att hålla i en riktig kamera, att ställa in bländare och slutartid själv, att byta objektiv beroende på situation. Men samtidigt märker jag hur ofta den bara ligger kvar hemma. Det är inte så att jag tappat intresset för att fotografera, snarare tvärtom – jag tar fler bilder än någonsin. Men jag tar dem nästan alltid med mobilen.
Och här börjar mitt dilemma. Till hösten kommer det troligtvis en ny iPhone. De senaste modellerna har redan riktigt imponerande kameror, och varje år när det kommer en ny verkar det som att de tar ytterligare ett steg framåt. Jag har mobilen med mig överallt – den är alltid där när något händer, när ljuset är perfekt eller när ögonblicket bara uppstår. Det är svårt att konkurrera med det, hur bra en systemkamera än må vara.
Jag tänker att en ny kamera visst skulle kunna ge mig bättre bildkvalitet, särskilt om jag går upp till fullformat och investerar i några bra objektiv. Men det är mycket pengar, och inte minst en del tyngd att bära på. För att inte tala om tiden det tar att redigera, organisera och föra över bilder från kameran. Med mobilen är allt direkt. Jag fotar, redigerar lätt i appen och skickar eller delar direkt. Det är enkelt, det är snabbt, och ärligt talat – det blir ganska bra.
Men så kommer känslan tillbaka – känslan av att stå vid en sjö en tidig morgon, med stativet uppfällt och kameran inställd exakt som jag vill ha den. Att vänta på rätt ljus, att trycka av och veta att jag just fångade något precis som jag tänkte mig. Den känslan är svår att ersätta med en mobil, hur avancerad den än är.
Så jag står någonstans mitt emellan. Jag vet att en ny systemkamera skulle kunna ta mina bilder till nästa nivå, tekniskt sett. Men jag vet också att mobilkamerorna börjar bli "tillräckligt bra" för det mesta, särskilt om jag prioriterar att alltid kunna fota, oavsett var jag är. Jag är inte säker på vad jag kommer att välja ännu. Kanske väntar jag tills iPhone släpps i höst och ser vad den verkligen kan. Kanske kommer jag ändå inte kunna låta bli att beställa en ny kamera när suget blir för starkt. Det är väl typiskt – att vilja ha både det praktiska och det kompromisslösa, men sällan kunna få båda samtidigt.
Det som gör beslutet ännu svårare är att jag ser hur många andra klarar sig utmärkt – och mer än så – med bara en iPhone. Jag har följt flera resebloggar och konton på Instagram där bilderna är helt otroliga, och det visar sig gång på gång att de bara använder mobilen. Det är inte bara bilderna som håller hög nivå – det är hela berättandet, känslan, ögonblicken de lyckas fånga. Allt det där som jag själv tycker är viktigt när jag fotograferar.
En jag ofta återkommer till är Her Packing List. De fotar inte bara snygga landskap, utan visar också hur man lever resandet. Alla bilder är tagna med iPhone, oftast utan något avancerat redigeringsprogram – bara det som finns inbyggt. En annan favorit är svenska Resfredag. Hon blandar vardagsresor i Sverige med större äventyr ute i världen, och använder sin mobil till i princip allt visuellt innehåll. Och det funkar. Inte för att hon kompromissar med kvalitet, utan för att mobilen ger henne flexibiliteten att fota när något händer, istället för att behöva rigga upp en kamera varje gång.
Även The Blonde Abroad, som har miljontals följare, började förvisso med systemkamera men använder numera ofta mobilen – särskilt på stories och blogginlägg där närhet och spontanitet spelar stor roll. Samma sak gäller flera andra, att de ofta lämnar kameran hemma eftersom iPhonen är tillräckligt bra, och att det är viktigare för dem att inte missa ögonblick än att jaga teknisk perfektion.
När jag ser deras bilder tänker jag att det kanske inte handlar så mycket om utrustningen längre. Det handlar mer om öga, känsla och att faktiskt vara där när det händer. Och då vinner mobilen ganska ofta, just för att den alltid är med. Det är inte alla dagar jag orkar bära på ett kamerahus och två objektiv – men jag har alltid mobilen i fickan.
Så kanske är det inte en fråga om att välja det ena och säga upp det andra. Kanske är det snarare att fundera på vad jag vill få ut av mitt fotograferande just nu. Vill jag fortsätta utvecklas rent tekniskt och kanske ta bilder med ännu högre kvalitet – då är en ny systemkamera svår att slå. Men om jag vill ha friheten att fånga det som händer omkring mig, snabbt och smidigt, då kanske det räcker att vänta in nästa iPhone. Vissa resenärer verkar i alla fall inte sakna sina systemkameror ett dugg. Och det är svårt att argumentera mot bilder som talar för sig själva.
Fler blogginlägg